Någon som gissade rätt?

Detta blev det....

Gissningslek...

Någon som kan lista ut vad jag ska göra med "lopporna"???

Berättat på jobbet

Idag berättade jag på jobbet att Simon och jag ska adoptera. Det kändes skönt att alla vet nu och särskilt när man kommer på något som man vill diskutera öppet. De personer som står mig närmst på jobbet vet redan. Jag tänker ibland hur underbart det är att ha så många fina människor runt omkring mig. Större delen av dygnet spenderar man faktiskt på jobbet och det är verkligen viktigt att man trivs. Vi alla är öppna och vi kommer verkligen in i varandras liv. Vi delar både glädje och sorg på jobbet. Många av mina arbetskamrater har följt Simons och min kamp att få barn och det känns skönt att de kommer följa vår väntan tills vi har vårt barn i famnen. Så konstigt att skriva "vårt barn" det kommer verkligen att ske någon gång....

Till mina arbetskamrater (ni vet vilka ni är) stor kram till er!

Nu har beslutet kommit!

Det känns härligt att ha beslutet i handen nu! 

Godkända!

Idag fick vi reda på att vi är godkända och att vårt medgivande är på väg hem till oss i brevlådan!

-medgivande check!

Dagens stjärna....

Tänkte dela med mig av dagens stjärnor....

Om någon vill göra stjärnor klicka på länken nedan.

Hur man gör stjärnan

Imorgon är det 11 december.....

....och då beslutas om vi ska bli föräldrar eller inte.....

Dagens stjärna....

Julpyssel....

I helgen har jag inte varit pigg så det har varit mycket vila men lite pyssel har jag orkat med.

En röd stjärna:

En vit stjärna:

Och en liten julgran:

Besked från handläggaren....

Idag fick jag besked från handläggaren angående vårt beslut. Hon hade tagit kontakt med nämndsekreteraren för att höra vad som hade hänt. Enligt henne så beslutas det väldigt få ärende om adoption så myndighetsutskottet visste inte att de hade delegationsrätt att besluta om internationell adoption utan skickade vidare ärendet till nämnden..... De har tydligen delade uppdrag så myndighetsutskottet beslutar om internationell adoption och om ett barn redan finns i Sverige och ska adopteras så är det nämnden som beslutar. Bra att de har koll på sina arbetsuppgifter......

Handläggaren påtalade att hon skulle informera stadsområdena att de har delegationsrätt så fler slipper samma misstag. Hon har även begärt omedelbar justering efter beslutet så vi inte behöver vänta ännu längre. Frågan är bara om det är en handläggares arbetsuppgift att informera myndighetsutskottet om vad de har för delegationsrätt??

Inget besked än.....

Vi har inte fått något besked än om vi är godkända eller inte. Efter en förfrågan per mail idag av min goa vän så bestämde jag mig för att söka informationen själv. Jag fick tag i nämndsekreteraren per mail som sa att myndighetsutskottet hade bestämt att vårt ärende skulle vidare till nämnden för beslut den 11/12. Det högg till i bröstet och jag började svälja hårt, vad nu? Ska vårt ärende granskas mer? Tycker de inte att vi verka lämpliga? Jag slängde iväg ett snabbt mail till vid 15.55 en fredag! Tiden var knapp de flesta som var flexar sluta senast 16.00 en fredag, skulle jag få svar innan helgen eller skulle jag få leva i ovisshet? Jag ställde frågan om det var pga tidsbrist de valde att skicka ärendet till nämnden? Pust, jag fick svar där hon sa att de hade varit en principfråga för alla adoptionsärende ska tas i nämnden. Nu fattar jag ingenting? Är det någon som vet vad skillnaden är mellan myndighetsutskottet och nämnden? Varför skickar man först isåfall till myndighetsutskottet om man ändå ska skicka det vidare till nämnden och varför fick vårt ärende vänta till 11/12 då de hade sammanträde den 20/11? Det är många obesvarade frågor och de verkar inte fatta att det handlar om människor och tid bakom besluten. Jag har skickat vidare mailet till vår handläggare så vi få se vad hon svarar.

Jag ringde även barnens vänner idag och frågade vad nästa steg var. Hon berättade när vi har fått utredningen så skickar vi in alla papper. Sen kommer vi få välja en översättare och då antar jag att man väljer efter pris och hur långt tid det tar. Vi skulle även få den omtalade special needs listan där man får kryssa i om man kan tänka sig att ta emot ett barn där mamman har en psykisk sjukdom, om mamman har missbrukat, ett barn med gomspalt osv. Det kommer bli en utmaning!

 Jag fick även information om att det var dags att börja fotografera, vi ska skicka ner ca 20 kort på olika motiv. Hur vi bor, kort på Simon och mig, vänner, familjen, lekplats i närheten, kort när vi utövar fritidsintressen. Det var viktigt att allt inte var kliniskt rent i hemmet som vi svenskar gillar för då kan det uppfattas som stelt och att man inte vill att ett barn kommer och "stöka ner". Det var viktigt att det såg mysigt och kärleksfullt ut. De ni, få till det på bilder! Det blir nog lite fotografering i helgen!

Artikel om adoption

För ett tag sedan blev jag kontaktad av Linnea Bolter som är frilansskribent. Hon hade letat upp min blogg via familjeliv och frågade om hon fick intervjua mig per telefon eftersom hon skulle skriva en artikel åt familjeliv. Självklart sa jag ja eftersom man vill att så många som möjligt får veta att det inte är så lätt att adoptera.

Detta fick jag på mailen idag:

Här är artikeln om ni vill läsa:

Artikel från familjeliv

Inget resultat ännu...

I helgen kom jag på att den 14/11 har varit! Det betyder att beslutet har tagits! Jag fattar inte hur jag kunde glömma det!

Jag mailade handläggaren idag, hon sa att hon inte hade fått protokollet ännu men att hon skulle återkomma så fort hon hade fått det! 

Det känns osannolikt att vi inte skulle bli godkända men man vill ha beviset på papper innan man ropar hej....

Helgen som har gått..

I helgen träffade vi de par som vi gick adoptionsutbildningen med. Vi var totalt 4 par som gick intensivutbildningen tillsammans. Två av paren var hemma hos oss i helgen och vi bjöd på Tapas! Det var roligt att träffas och höra hur långt alla hade kommit i processen.

Det blev mycket prat om utredningen och  hur sjukt det är vilka frågor som ställs. Vi diskuterade även anknytning och barnuppfostran. Jag fick tips om en bra bok och jag kunde inte låta bli att köpa den...

Jag får läsa den först och sedan komma med synpunkter.

Det känns fortfarande konstigt att sitta och prata så öppet om barnlösheten med människor vi knappt känner men det konstiga är att det känns som vi har känt varandra i flera år. Det är skönt att veta att vi alla är i samma situation och att vi kommer kunna ta råd och stöd av varandra. Tänk när vi alla sitter där med varsitt barn och kan tänka att vi äntligen kan lägga barnlösheten bakom oss. Det längtar jag efter. Jag tror det här är början på en livslång vänskap.

Skrifter om adoption...

Idag fick jag äntligen skrifterna om adoption från Adoptionscentrum. Det var ett par veckor sedan jag beställde. Det handlar om olika teman tex adoptivbarn och skolan, adopterades sorg, adoptivbarn berättar osv. De kostade bara 40 kr stycket så jag tog alla de hade. Gulp! 21 stycken kom det på posten och där var man 900 kr fattigare men jag har en känsla att jag kommer ha nytta av de i framtiden...

Granskning av utredningen

I helgen satt Simon och jag och granskade utredningen om oss själva. Det känns mycket skumt att läsa om sig själv och ens liv från det man var barn fram tills nu. Men utredningen var bra skriven och i det stora hela känns det som handläggaren har fått en bra bild av oss som personer. Den bästa meningen i utredningen är denna: " ....De har levt åtskilda i cirka två månader när Simon var i Sydkorea i arbetet. De firade ettårig bröllopsmiddag via Skype med tända ljus." Ha ha. Det var så roligt att hon tog med det i utredningen det hade man inte räknat med!

Vi har också börjat skaffa intygen. Jag mailade RMC i torsdags om infertilitetsintyget men fick aldrig något svar. Jag ringde upp och kom fram efter tjugo minuters kö och de hade faktiskt fått mailet, synd att de inte kan bekräfta det på mail utan att man ska behöva ringa. Nu återstår det att se hur lång tid det tar innan intyget kommer. 

Utdrag ur polisregistret är också ordnat. Lite komiskt är det att man ska betala 180 kr/person för att få hem ett blankt papper....

Personbevisen är också beställda och arbetsivarintygen ska också skrivas ut (men mitt kunde man tydligen inte få på engelska så det får man väl först översätta till engelska och sedan till kinesiska).

Det känns som det händer många saker nu! Det är verkligen spännande. Den 14/11 är det dags för vårt godkännande i nämnden! Ska bli så roligt att få ett beslut, ett intyg på att vi klarar av att bli adoptivföräldrar! Det har inte gått in ännu och det känns så avlägset eftersom man vet att det kommer ta år men ändå så spännande....

Papper, intyg, papper....

Häromdagen ringde jag barnens vänner för att höra hur man skulle gå till väga när det gäller ansökan till Taiwan. Hon som jag pratade med sa att Simon och jag uppfyllde kraven för Taiwan och för barnhemmet Cathwel. Jag fick instruktioner per mail vad som skulle skickas med.

1. Medgivarutredningen (man ska granska sin utredning noga för landet man skickar till är mycket noga vad som står i utredningen. Tex måste det stå vem som ska vara hemma först och hur vi ska dela på föräldraledigheten)

2. Financial statement (vilka ekonomiska tillgångar man har, skulder, vad vi äger osv)

3. Arbetsgivarintyg (på engelska)

4. Adoption 12 på engelska/kinesiska (ett papper som utredaren ska skriva under som ska skickas med till landet.

5. Utdrag ur rikspolisregistret

6. Läkarintyg

7. Infertilitetsintyg (på engelska)

8. Personbevis (på engelska)

9. Intyg på adoptionsutbildningen

10. Ett foto av oss själva

När allt är inskickat och klart så får vi ett inbetalningskort på 24.000 kr! När vi får barnbesked och tackar ja får vi ett inbetalningskort på 24.000 kr till!

Undra om man ska ta ledigt en dag så man hinner ringa runt till alla och fixa intyg??

Cathwel?

Nu börjar det bli dags att verkligen bestämma sig för vilket land och barnhem vi vill adoptera ifrån. Vi funderar fortfarande på Taiwan och man kan isåfall skicka papperna direkt till landet dvs det är ingen kötid i Sverige. Det är via organisationen Barnens vänner, det känns jobbigt att det är en liten organisation eftersom man är rädd att den ska avvecklas som FFIA gjordes nu. Men det är väl detta som adoptionsvärlden handlar om hopp och förtvivlan. Man kan aldrig veta vad som händer i framtiden och jag som är kontrollfreak.... :)

Kraven som finns på detta barnhem är följande: (hämtat från barnensvänner)

Cathwel - Krav på adoptivföräldrar

• De sökande skall vara medlemmar i Svenska Kyrkan eller annat trossamfund. Inget aktivt engagemang krävs.
• Cathwel kräver att makarna varit gifta i 2 år och dessförinnan sambo i minst 3 år.  
• Ingen av makarna får ha fyllt 40 år när ansökan skickas. Bägge måste vara äldre än 30.
• Man kan ha ett barn sedan tidigare men ska kunna bifoga ett infertilitetsintyg vid ansökningstillfället. 
• Ingen av makarna får ha ett BMI över 30.
• Sökande ska ha god hälsa. Kontakta kansliet för att få mer specifik information.
• Bägge sökande ska ha svenskt medborgarskap

Ja, det verkar lovande!

Här kan ni se bilder på barnhemmet som vi fundera på:

Cathwel

Här är lite mer information som kan vara kul att veta angående väntetider från barnens vänner:

Väntetid i Taiwan  

Cathwel: Väntetid cirka 36 månader 

Väntetiden varierar väldigt för varje sökande familj som skickar sin ansökan till Taiwan. Detta beror på önskeålder och öppenhet för barn med i förväg kända särskilda behov, men även på att de biologiska mödrarna får välja familj.

Vid barnförslaget medföljer ett läkarutlåtande och en social rapport om moderns situation. Foton får familjen när de har tackat ja till barnet. Sedan får familjen även bilder av barnet under domstolsprocessens gång i Taiwan

Adoptionsresan sker 8 månader efter det att familjerna fått barnbesked. Under den tiden påbörjas den rättsliga processen. Familjen får under tiden aktuella rapporter om barnet.

 

Fjärde och sista samtalet!

Idag hade vi sista samtalet så skönt! Det kändes mer avslappnat idag eftersom vi visste att vi kommer bli godkända. 

Vi fick frågan om vi kunde tänka oss adoptera syskon på djupintervjun om ni minns? Simon svarade ja och jag hade svarat nej. Ha ha så typiskt oss! 

Nu har vi pratat om det och vi båda inser att det är bäst att adoptera ett barn så man kan fokusera helhjärtat på ett barn. Handläggaren hade gjort en bedömning om vi ville ta emot syskon men vi sa att det inte var aktuellt. Glömde fråga om vi skulle bli godkända...

Det vi gick igenom idag var bland annat vad våra farhågor är, hur vi tror att barnet reagerar när hen förstår att vi inte är de "riktiga" föräldrarna och att barnet förstår att hen är annorlunda. Hur kommer vi hjälpa barnet? 

Vi fick frågan hur vårt barn kommer bli efter att vi har uppfostrat det. Sen frågade hon hur vår vardag kommer att bli efter att barnet har kommit.

Sen fick vi konkreta tips om den första tiden hemma att det är viktigt att "man stänger in sig" så barnet förstår hur en vardag fungerar och att det är viktigt att barnet förstår att vi är föräldrarna. Om barnet skulle vilja komma upp till en annan vuxen ska man inte låta barnet göra det allt för att barnet ska förstå att det är vi som är föräldrarna. Hon tipsade även att man kan gå igenom rum för rum i lägenheten så barnet får lära sig vad en tvättmaskin är och hur den låter, vad man gör på toaletten och hur den låter osv. 

Sen berättade hon att det är viktigt i början att man inte börjar med regler utan att man bara fokusera på kärleken och tryggheten och man därefter kan börja med uppfostran. 

 

Man ska även låta barnet sova i samma säng som oss och särskilt om barnet är mycket otryggt. Sen pratade hon om matsituationen och att det kan bli en stressig situation beroende på barnet. Vissa barn har aldrig uppfattat vad känslan hunger är och äter mängder av mat och vissa äter mycket mat på grund att de aldrig känt känslan av att vara mätt.

Nu ska vår handläggare skriva utredningen. Sen ska vi få läsa den så vi anser att hon har uppfattat oss rätt!

Yippy!!! Nu är det snart klart och det är fredag idag! Sitter i bilen hem till Småland och ska fira brossan som fyller 25 år idag!!!

Tredje samtalet

Idag hade vi tredje samtalet i vårt hem. Handläggaren tyckte vi bodde fint och hon verkade inte ha något att anmärka på. Hon frågade hur området såg ut och vad vi tyckte om området vi bor i.

Hon berättade även att hon skulle ge oss lite feedback på våra två andra möten som vi har haft. Hon gick även igenom oklarheter på "psyktestet" som jag kallade det. Vi kom fram till att det verkligen är en tolkningsfråga vad man tex menar med "jag tycker om att vara beroende av andra människor". Hon sa att hon hade gjort en analys av "psyktestet" och vi hade klarat testet som är något slags bevis på att vi har en förmåga att lyckas med anknytningen till ett barn. Dvs att vi inte har några problem att be om hjälp av andra i vår närhet, ta kontakt med olika inom vården om det blir problem, vi litar på andra människor osv.

En rolig fråga som hon ställde till Simon var om han skulle bli avundsjuk om jag ägnade för mycket uppmärksamhet för barnet, men jag fick inte det frågan.... Tänkvärt eller hur?

Sen frågade hon även om referenspersonerna, hur mycket vi umgicks, vad vi gör när vi träffas, om man kunde be de om hjälp om vi två blev magsjuka och behöver hjälp att handla....

Sen sa hon att hon kommer ge förslag till ett bifall på medgivandet!! Så skönt!

Jag frågade vad de kollade på när de ger bifall och då kollar de mycket på barndomen och vilken uppfostran man har fått och avsnittet alkohol var en viktig del på djupintervjun. Psyktestet ger även en vägledning var man står i olika frågor.

Nästa gång ska vi prata om farhågor vi har, hur bra vi kommer bli som föräldrar och om vi kan tänka oss att ta emot ett syskonpar. Nästa besök blir på fredag!

Städa städa....

I helgen har vi städat inför hembesöket av vår handläggare imorgon.... Nej, vi har faktiskt inte städat mer än vanligt men man vill att det ska vara rent och undanplockat. 

Flisan agera som modell på bilden. Tror ni städningen blir godkänd imorgon? ;)

Tiger har fortfarande inte kommit tillbaka och det har blivit färre tips nu än i början. Idag ösregnar det och åskar. Hoppas han har tagit skydd och att han har det varmt och gott min lilla odåga....

Andra samtalet

Nu är vi färdiga med andra samtalet som tog 3 timmar!

Det var en hel del frågor att svara på nämligen 24 sidor med frågor! Jag fick svara på allt mellan himmel och jord det går knappt att sammanfatta. Från föräldrarnas fysiska/psykiska hälsotillstånd, hur barndom var, hur föräldrarna uppfostrade mig, relation till syskonen, ekonomin, hur Simons och min relation är, hur våra alkoholvanor är, hur vårt sexliv är, vad jag har för framtidsdrömmar, vilken tid som har varit jobbig i livet/vilken period som har varit lycklig, hur jag ser på invandrare, homosexuella, hur jag tänker uppfostra mitt barn, hur ser jag på om mitt barn använder droger, hur jag ser på straff och kriminalitet, vems ord som väger tyngst i hemmet, hur gör vi med hushållsuppgifterna, vad har vi för kostvanor, vad jag tänker om jag hör ordet sexualitet, vad man arbetar med, hur man bor osv osv. Det roliga var den sista frågan: tycker du det är något som jag inte har frågat som du skulle få med? Ehh...nej....

Japp, många olika frågor var det! Nu är jag trött efter att ha pratat i 3 timmar!

Första samtalet

Idag träffade vi handläggaren för första gången. Hon ställde frågor om hur vi upplevde adoptionskursen och vad vi hade lärt oss av den. Sen fick vi svara på 40 kryssfrågor (psyk test som jag brukar kalla det). Det var påstående som man skulle kryssa i, håller fullständigt med, håller delvis med osv. Sen kom frågorna tillbaka fast omformulerade så de kan se att man inte hittar på... Svaret på testet får vi imorgon.

Vi fick även frågan hur mycket böcker vi hade läst och om vi hade läst bloggar om adoption osv. Jag sa att jag läser en del bloggar och Simon sa att han inte hade läst så mycket. Hon sa att det var viktigt att vi läser mycket om adoption. Vi påminde henne om att vi har 2-3 år på oss att läsa så det godtog hon nog.

Sen berättade jag att vi såg det positivt att barnet är lite äldre 2-3 år och att det är en rolig tid där man kan lära barnet mycket. Simon sa att det var positivt att slippa det första året då det är mycket fokus på sova och äta. Hur tänker du nu? Har du kompisar som har barn som har tyckt att det första året är jobbigt eller är det du som tycker det? Japp, där började utredningen....

Imorgon är det djupintervju var för sig i 3 timmar. Ska bli roligt att se hur det blir och vilka frågor vi kommer få. Jag antar att det kommer grunda sig på frågorna på livsberättelsen.

Ni som har fått barn naturligt ni vet inte hur lätt ni har haft det....

Nu blev inlägget lite negativt ser jag men mötet var till större delen positivt.

Redo att träffa familjerättsbyrån!

Imorgon är första mötet!!

Idag fick vi samtal från en ny handläggare som har tagit över ärendet eftersom våran handläggare är sjukskriven. Så redan imorgon ska vi dit vid 9.30 för första mötet! Ikväll ska jag kolla igenom min livsberättelse och fila på den. På onsdag är det djupintervju mellan 13-16 så det blir en tuff dag!

Nu är vi på gång igen!

Men Tiger är fortfarande borta... Vi fick in ett tips att en person trodde att han hade sett Tiger på Segevång så vi åkte dit idag och letade och satte upp lappar. Det känns som att leta efter en nål i en höstack....

Min älskade odrägliga Tiger var är du?

Imorgon har Tiger varit borta i en vecka. Jag undrar var han har tagit vägen..... Flisan går och gnäller här hemma efter honom. Jag har efterlyst honom på olika kattsidor, hos polisen och har satt upp/delat ut ca 80 blad. Nu hoppas jag någon ser honom så han kommer till rätta... snyft!

Men vad håller de på med!!??

Adoptioner från Ryssland stoppas!

Världens bästa systerdotter!

När man adoptera ska man ha ett par referensbrev från familj/vänner. Jag har inte satt mig in än vad det ska stå i breven men jag tror det ska handla om Simon och min lämplighet att bli föräldrar. 

För skoj skull frågade jag min systerdotter Nathalie (som är 12 år) om hon kunde skriva ett brev till Simon och mig varför vi skulle bli bra föräldrar. Efter några dagar damp det ner ett sånt fint brev så man blev rörd. Hon hade skrivit brevet i skolan och läraren hade sagt att det var ett sånt fint brev så hon hade vunnit om de skulle ha haft en tävling! 

Det kanske inte kan tas med i utredningen men vilket värde att bara få ett sånt fint brev! Bland annat stod det "det är världens lyckligaste barn som skulle få ha er som föräldrar". 

Inställt besök!

Handläggaren mailade idag och sa att hon var sjuk så det blir inget besök på fredag. Suck! Jag som var så taggad, men är man sjuk så är man. Vi får se om det blir möte i nästa vecka istället....

Recept

Här kommer receptet på nötblandningen som blev mycket god! Jag höftade lite och hade inget rörsocker hemma så det blev farinsocker istället. Men det blev gott!

Nötblandning

Intyg ...

Nu börjar intygen droppa in i postlådan.

Försäkringskassan:

Tomt o bra när det gäller sjukpenning.

Kronofogden:

Man ser det inte på bilden men det står "skuld saknas i databas". Nu rullar det på känns det som.

På fredag kl 08.00 är vi på vårt första samtal!

Dagens gå bort present!

Det blev olivolja med timjan, rosepeppar och vitlök. Sen blev det en god nötblandning som man värmde på plattan, tillsatte lite farinsocker och vatten. I slutet tog man på salt. Mums! Jag hoppas det uppskattas hos mottagaren! 

Nu börjar det!!

Idag vi fick vi samtal från handläggaren på familjerättsbyrån (snabbt jobbat)! Nästa fredag är första mötet och vi fick 4 tider under oktober månad, så i slutet av oktober kommer vi få reda på förslag till beslut om allt går som det ska! Följande information fick vi per mail:


Välkomna att påbörja er medgivandeutredning. Jag skickar med planering för möten med er och för de kontakter jag kommer att ta i utredningen. Vänligen meddela mig snarast om tiderna inte passar.

Sökande ska under utredningstiden hämta in (och lämna till mig)·

intyg från försäkringskassan (angående sjukskrivningar, de senaste 5 åren)
· intyg från kronofogden(senaste 5 åren)
· senaste deklarationen

Ni båda kan också lämna in beskrivning för ekonomi och boende till mig med svar på nedanstående frågor.

Boende:
· - Hur bor ni, hyreslgh/bostadsrättslgh/radhus/ egen villa?
· - När är den inköpt, vilket år och till vilket pris?
· - Vad är dagens värde?
· - Hur stor är bostaden( i kvm) och tomten (om ni har en)?

Ekonomi;
· Månadsinkomst i SEK före skatt, på båda makar`?
· Besparingar i SEK?
· Andra medel?
· Lån på bostad i SEK ?
· Andra lån?
· Driftskostanden för bostad i SEK(hyra,lån på hus/lgh, el och vatten)?
Ni ska också skriva er egen livsberättelse. Jag skickar med den här så kan ni ta med den till vårt första möte.

Här är livsberättelsen som vi ska skriva till nästa vecka: (Gulp! Det var en hel del frågor att svara på)


LIVSBERÄTTELSE

Uppväxtförhållanden
Föräldrar, födelseår, yrke samt förvärvsarbete under din barndom?
Beskrivning av föräldrarna?
Föräldrarnas relation till varandra?
Eventuella syskon, födelseår?
Din relation till syskonen under uppväxten?
Din och dina syskons relation till föräldrarna under uppväxten?
Hur löste ni konflikter i er familj?
Andra viktiga personer under uppväxten?
Det fysiska och psykiska hälsotillståndet i familjen under uppväxttiden?
Dina fritidsintressen och kamratrelationer under uppväxten?
Beskriv din barndom, hur det var för dig att vara barn?
Beskriv din tonårsperiod, hur det var för dig att vara tonåring?

Skola och utbildning
Grundskola: vilken ort och när gick du ut?
Gymnasieskola: Vilken ort, linje samt när gick du ut?
Högskola / universitet: vilken utbildning, ort samt när tog du examen?
Militärtjänstgöring ?

Arbete
Tidigare yrkeserfarenhet?
Nuvarande yrke, arbetsplats, arbetstider och trivsel?
Framtidsplaner vad gäller arbete?

Nuvarande förhållanden
Hur ser föräldrarnas livssituation ut idag?
Hur ser din relation ut med dina föräldrar?
Var bor dina föräldrar?
Vad gör dina eventuella syskon idag och var bor de?
Har dina syskon familj och barn?
Hur är din relation med eventuella syskon och syskonbarn?
Vad gör du på din fritid för egen del, samt tillsammans med din partner?

Början på pappersarbetet?

Nu har jag fyllt i ansökan om medgivandet så imorgon går den iväg till kommunen. Jag antar att detta är början på allt pappersarbete som alla pratar om. Vi som lever i det papperslösa samhället...

Ska bli roligt att se hur länge det tar innan  kommunen tar kontakt. Tänker ge dem en vecka i alla fall. 

På tal om jämställdhet varför ska man alltid fylla i mannens uppgifter först? Det borde stå sökande ett och två men mannens uppgifter kommer alltid först. När vi sökte om lånelöfte var brevet adresserat till Simon fast det gäller oss båda. Ska bli skoj att se hur det är framöver med alla papper som ska fyllas i. 

Nu är det verkligen på gång!

Sista dagen på adoptionsutbildningen

Igår var det sista dagen på adoptionsutbildningen. Det känns lite sorgligt eftersom det har varit roligt och lärorikt att gå den. I vår grupp har vi sagt att vi ska hålla kontakten så vi vet hur det går för alla paren. Det känns verkligen roligt! Vi blev även fotograferade så vi sen kan visa för våra barn vilka personer vi gick utbildningen med.

Sista dagen fokuserade mycket på rasism och hur vi ska bemöta barnet när de märker att de är annorlunda på grund av sin hudfärg. Det handlade återigen om anknytning och hur vi ska bete oss om barnet tex har sömnstörningar den första tiden och vad vi kan göra för att förhindra detta, tex spela in ljud från barnhemmet, ta med leksaker som de har haft osv. Det är verkligen mycket att tänka på.

Nu när man har gått kursen förstår man att det inte är helt lätt att adoptera ett barn och att man måste vara medveten om olika scenarier som kan hända eftersom man inte vet vad barnet har varit med om innan. En separation är alltid en separation och det handlar om att vi har fått olika "verktyg" så man kan hjälpa barnet att bli tryggt när det väl kommer. Vi känner oss rustade nu!

Adoptionsutbildningen- check!

Nu ska vi skicka in ansökan till familjerättsbyrån!

Yes!

3:e dagen på adopptionsutbildningen

Idag hade jag jämställdhetsutbildning på jobbet och direkt efter var det dags för 3: e dagen på adopptionsutbildningen. Vi fick se en film när vår föreläsare hämtade sin dotter. Det var intressant och jag kunde känna mig in i de känslorna jag kommer ha, man är överlycklig och livrädd på samma gång. Det verkar som överlämnadet av barnen sker på olika sätt, en del kommer med barnet till hotellet, en del får träffa barnet ett par dagar på barnhemmet innan överlämningen sker. Det känns bäst både för barnet och mig att det sker en successiv överlämning så det inte blir en chock.

Sen berättade hon om landet Laos som har många föräldralösa barn men de adoptera inte bort barnen eftersom landet inte vill gå ut med att de har hemlösa barn. Usch vad orättvis världen är ibland! Jag skulle gärna vilja hjälpa ett av de barnen till att växa upp på en bättre plats.

Vi fick även se statistik på hur många som adopteras till Sverige. Det är mycket dystra siffror och det sjunker för varje år. Det har sjunkit så pass mycket att en adoptionsorganisation har fått lägga ner sin verksamhet. Det är inte lätt att adoptera för allt är så osäkert... Länderna kan helt plötsligt stänga för ansökningar och då har du stått i kö i tex två år i onödan om du väljer att byta land. Föreläsaren förespråkade att man inte skulle titta så mycket på kötiderna när man väljer land eftersom det kan förändras så snabbt. Man ska istället välja ett land som man känner lite extra för eftersom det kommer bli vårt andra land.

Hon berättade att de flesta barnen som adopteras till Sverige nu har special needs, dvs klupfot, gomspalt, blåsljud på hjärtat, hörsel nedsättning eller andra "defekter" som lätt kan åtgärdas. Vi får nog helt enkelt fundera på vad vi kan tänka oss. Det känna helt oetiskt att man ska sitta och kryssa i vad man kan tänka sig att ens barn kan ha för defekter. Men det är verkligheten idag....

Vi fick även information om risker med barn som är undernärda, vad som händer om de har en språkstörning osv. En ganska tung dag men jag måste tänka positivt att man vet faktiskt inte var ens barn lider av oavsett om det är biologiskt eller inte.

Nu ska jag sova för att orka med morgondagen.

Kram

Hälsokontroll- check!

Idag gjorde vi hälsokontrollen, det var som jag misstänkte, det kostade inte 1000 kr för båda utan 1000 kr/ person. Men efter lite dividerande visade det sig att sjuksköterskan hade gett fel information och skulle ta kontakt med mig men hade glömt det. Som tur var tog hon på sig det och vi fick det för 1000 kr plus 180 kr för HIV testen.

Läkaren lyssnade på lungorna, kollade lederna, kollade öronen och munnen. Sen tog han blodtrycket och vi fick fylla i ett papper från socialstyrelsen om vi hade några kroniska sjukdomar. Jag hade två stycken! En hudsjukdom-eksem och sen endometrios. Det är inget man brukar tänka på direkt....efter det fick vi väga oss, mäta oss och lämna ett urinprov. Sen var det klart! I nästa vecka skulle vi få intyget efter de hade fått svar på blodprovet.

På fredag och lördag är det kurs igen sen är vi klara med det också. Det händer saker nu!


                                    

Lite pyssel

Jag hittade detta tips på nätet om ge bort present. Ska bli skoj att se om det uppskattas ikväll...

Adopterad

Såg denna på meditationsguidens sida på facebook. Jag måste dela med mig av den:

Adopterad

En skolklass fick i uppgift att rita en teckning av hela sin familj. Sedan skulle eleverna visa teckningarna för varandra.

En pojke med mörk hud och affrokrulligt hår visade fram sin teckning, och de andra i klassen förundrades över att hans mamma och pappa var vita.

-Det är för att jag är adopterad svarade pojken

-Vad betyder adopterad? frågande en av klasskompisarna.

-Det betyder att när jag var liten baby växte jag i mammas hjärta istället för i hennes mage svarade pojken.

Berättelsen är hämtad ur "tänk om...!"av Kristina Reftel

Å man smälter ju :)

Läkarundersökning

Nu har jag beställt läkarundersökning till Simon och mig. Det verkar inte som att det sker så ofta för hon som svarade hade ingen koll på vilka papper som skulle fyllas i och vem de skulle skickas till men det ordnar sig säkert. Det kostade 1.000 kr för både Simon och mig, vilket klipp! Nu är vi uppe i lite över 12.000 kr och mer ska det bli! Det ska bli roligt att se vilka prover de ska ta eftersom sjuksköterskan själv inte visste det. Hon trodde att vi skulle ta blodprov för HIV bland annat. Nu känns det som vi är på gång!

Shit! Jag har gjort det....

...jag har köpt den första barngrejen eller inte ens en utan två!!! Det var helt enkelt vår kursledares fel, jag får skylla på det.

Hon pratade mycket om att det inte är säkert att man vet så mycket om barnens    ursprung. Därför menade hon att det är viktigt att vi skapar minnen åt barnen medan vi väntar. Därför beställde jag den boken hon rekommenderade sen hittade jag en till som jag beställde. 

Så istället för att beskriva om graviditet, barnens första tand osv så fyller man i andra saker...

...tex hur vi såg ut när vi väntade på barnet...

...hur jag och Simon träffades...

...när man fick barnbeskedet och hur man firade...

...hur gammalt barnet var, hur mycket barnet vägde osv.

Den andra boken ser ut såhär:

...den var lite annorlunda men tog upp roliga saker också så som...

...tankar kring utredningen, det stora beskedet...

...fakta om födelselandet och en rolig grej var att man ska fylla i vad en läsk kostar i födelselandet resp. Sverige. Sen är det en hel del andra sidor som var roliga att fylla i men det får man vänta med ett par år med....

Det känns mycket konstigt att ha köpt en barnsak eftersom man inte har tillåtit sig själv det! Jag börjar sakta bearbeta in nu "när" istället för "om" jag får barn. Det kommer ta tid men jag jobbar på det!

Adoptionskursens andra dag....

Igår var det den andra dagen på kursen. Den var som tur var inte lika känslofylld utan var mer teoretiskt uppfylld. Det handlade en hel del om anknytning och hur man beter sig mot sitt barn. Alla i kursen var rörande överens att alla blivande föräldrar borde gå den oavsett om man ska adoptera eller  ska få biologiska barn. Det var som sagt en hel del matnyttigt.

Sen pratade vi om arv och miljö och vilket som betyder mest. Det var intressanta och roliga diskussioner. Vi diskuterade även om man adopterade för solidariska skäl och vinklade det på olika sätt. Det känns verkligen spännande nu och det är intressant att lära sig om olika teorier. Sen tog vi upp om det var bra eller dåligt att veta mycket eller lite om föräldrarna till barnet. Det beror ofta på landet man väljer hur mycket information man får. Det känns inte helt bekvämt att veta att tex mamman blev våldtagen och sedan lämnade bort barnet. Man vill vara ärlig mot barnet men hur berättar man det när barnet frågar? Många etiska dilemman...

Mia tipsade om en bok man kunde köpa som är en bok för oss som adoptera, så istället för att beskriva hur det känns att vara gravid och skriva in barnets första leende osv så skriver man istället om när man började fundera på adoption, när man fick barnbesked, vilket land barnet kommer ifrån osv. Jag som älskar "fylla i böcker" en sån kommer jag beställa! Vi skapar på så sätt minne för barnet eftersom det inte är säkert man vet något om barnens bakgrund.

Det känns verkligen skoj nu, det känns att nu börjar vår resa....

Adoptionskursens första dag....

Oj! Vad ska jag säga om den första dagen? Det var intressant, roligt och så mycket känslor så jag är helt slut nu!

Vi är 4 par som går kursen och vi fick börja med att presentera oss med namn, hur långt vi har kommit i processen, hur vår familjesituation ser ut och hur vi ser på internationell adoption. Vi fick inte sitta tillsammans med vår partner och vi fick alla svara på dessa frågor. Det kändes som det var en lite chockartad start med att börja berätta så personliga saker men man visste samtidigt att alla var i samma situation. Det kändes även skönt att veta att de andra hade gått igenom samma sak som vi.

Sen fick vi lite information vilka område som kommer beröras när en hemutredning görs och hur man går vidare. Vi fick även olika påstående där vi skulle ta ställning till vad vi själva tyckte och sen diskutera med de andra. Varvat fick vi information om lite olika adoptionshistorier. Sen fick vi frågan "varför vill du ha barn"? Denna frågan kommer att ställas på hemutredningen så man kan vara lite förberedd. Det var skoj att höra de andras svar och särskilt Simons svar. Även fast man pratar hemma så frågar man inte "varför vill du ha barn"?

Sen skulle vi dela upp oss i en kill- och tjejgrupp. Vi skulle berätta vår historia om hur många ivf vi hade gjort osv. Det blev både tårar och skratt. Det känns helt sjukt att man har suttit framför 4 okända tjejer som man hade träffat i två timmar och sen gråta och berätta om våran historia. Syftet var att berätta och sedan lämna det bakom oss med ivf och blicka fram mot adoption. Det var skönt att berätta och nu ser vi framåt. Mia, som är kursledare, sa en bra sak idag som fastnade i mitt huvud. Hon sa "nu kan ni lägga ivf bakom er och slippa tänka "om jag får barn", nu kan ni tänka "när jag får barn". Det känns konstigt att man äntligen kan börja hoppas eller inte ens hoppas nu ska jag få ett barn. Den känslan kommer nog ta ett tag att vänja sig vid eftersom man inte har ens har vågat hoppas på ett par år....

Vi fick även göra andra övningar där de andra paren berättade samma känslor som jag känner och det kändes verkligen skönt att se att andra känner samma sak.

Imorgon kommer det handla om anknytning. Ser redan fram emot morgondagen men jag kommer nog somna tidigt ikväll.

Nu börjar det...

På fredag börjar kursen! Det är en halvdag men jag tog ledigt hela dagen för att lyxa till det! Sen är det en heldag på lördag så man vet vad man ska göra denna helgen! 

Det ska bli mycket spännande att se vilken information man får på kursen och hur många vi är som är där. Jag har hämtat en bok som vi skulle läsa de första två kapitlen. Simon har redan läst ut boken och jag är på god väg. Den är inte så tjock och det känns inte som det är så mycket nytt. Jag kommer skriva mer om vad kursen handlar om!

Kroatien

Här kommer lite bilder från vår semester! 

Lite stärkande måste man ha när man flyger :)

Bilder från bussen från flygplatsen till hotellet.

Här badade vi dagligen

Solen gick ner vid åtta. Denna bilden är från vårt hotell.

Fiskplatta för två. Mmmm vad gott! Jag åt fisk varje dag.

Sen hyrde vi båt och lyckades lägga till vid en nudiststrand...frågar mig inte hur!

Det var rent och fint vatten som ni ser.

Lite shopping blev det, olivolja, en blåsfisk och en prynadsdam. Sen blev det givetvis en berlock till mitt pandoraarmband!

Tankar...

Nu sitter jag på balkongen i Kroatien och blickar ut mot havet. Luften är fuktig och varm. Vi badar var 15:e minut för att hålla oss något så där svala. På kvällarna strosar vi längst stranden och försöker välja vilken restaurang som faller oss i smaken. Det blir fisk, bläckfisk, havskräftor, musslor och annat gott vi tuggar i oss. Kroatiskt vitt vin är så gott och billigt så det blir det varje kväll till middagen. 

När jag var på stranden idag fick jag ett sms att nu var det dags att betala in räkningen på adoptionsutbildningen! Oj, så nu är det verkligen dags snart, det måste även betyda att hösten är kommen. Det märker man inte av här ännu i alla fall. Det är med skräckblandande känslor jag ser fram emot utbildningen. Tänk om det är så att jag ångrar mig när jag har gått utbildningen? För att jag helt enkelt blir rädd att jag inte ska klara av att ta emot ett adoptivbarn? Men sen när jag tänker efter är jag inte själv, vi är faktiskt två om detta och nu i denna stund försöker jag övertyga mig själv att det kommer att gå bra.....

Jag inser även hur mycket jag längtar efter barn. Idag på stranden såg jag en familj med en liten dotter som badade. Jag kände i hela mig hur mycket jag längtar efter att få vara en mamma och att vi blir en familj. Jag, Simon och en liten "tullta" som pappa alltid kallade mig. 

Ibland får jag vissa känslor som visar sig att stämma sen i framtiden. För ett par år sedan när jag låg i badet fick jag den där känslan. Jag bara visste en dag kommer jag få en flicka, men när förtäljer inte historien. Nu håller vi tummarna att min "känsla" stämmer och att det inte blir allt för utdraget...

Sommar sommar sommar....

I helgen har mina föräldrar varit här! Vi har hunnit med en hel del. Simon seglar nu en vecka med sin bröder, pappa och kusiner.

Lördagen började med att vi åkte till Helsingör. Klart vi måste fika på båten!

Sen blev det en hel del shopping för mamma och mig. Pappa stod utanför affären och väntade...

Mamma och Pappa njuter av att ha semester...

Mat var vi tvungna att ha...

...och fika igen...

På Noa Noa hittade jag denna som kostade 999 danska kronor men sen var det 70% rabatt, vilket klipp!

Sen var det dags för mat igen...

På söndagen var det varmt! 32 grader kom temperaturen upp till!

 

Vi var och kollade på ett hus i Klågerup med fantastisk utsikt men vi får se om det blir något av det..

Pappa läser bok och slappar! Det händer inte så ofta så jag var tvungen att dokumentera det! Frågar inte varför pappas ansikte inte syns... Jag skyller på solen, fotografen är det inget fel på :)