Inget besked än.....

Vi har inte fått något besked än om vi är godkända eller inte. Efter en förfrågan per mail idag av min goa vän så bestämde jag mig för att söka informationen själv. Jag fick tag i nämndsekreteraren per mail som sa att myndighetsutskottet hade bestämt att vårt ärende skulle vidare till nämnden för beslut den 11/12. Det högg till i bröstet och jag började svälja hårt, vad nu? Ska vårt ärende granskas mer? Tycker de inte att vi verka lämpliga? Jag slängde iväg ett snabbt mail till vid 15.55 en fredag! Tiden var knapp de flesta som var flexar sluta senast 16.00 en fredag, skulle jag få svar innan helgen eller skulle jag få leva i ovisshet? Jag ställde frågan om det var pga tidsbrist de valde att skicka ärendet till nämnden? Pust, jag fick svar där hon sa att de hade varit en principfråga för alla adoptionsärende ska tas i nämnden. Nu fattar jag ingenting? Är det någon som vet vad skillnaden är mellan myndighetsutskottet och nämnden? Varför skickar man först isåfall till myndighetsutskottet om man ändå ska skicka det vidare till nämnden och varför fick vårt ärende vänta till 11/12 då de hade sammanträde den 20/11? Det är många obesvarade frågor och de verkar inte fatta att det handlar om människor och tid bakom besluten. Jag har skickat vidare mailet till vår handläggare så vi få se vad hon svarar.

Jag ringde även barnens vänner idag och frågade vad nästa steg var. Hon berättade när vi har fått utredningen så skickar vi in alla papper. Sen kommer vi få välja en översättare och då antar jag att man väljer efter pris och hur långt tid det tar. Vi skulle även få den omtalade special needs listan där man får kryssa i om man kan tänka sig att ta emot ett barn där mamman har en psykisk sjukdom, om mamman har missbrukat, ett barn med gomspalt osv. Det kommer bli en utmaning!

 Jag fick även information om att det var dags att börja fotografera, vi ska skicka ner ca 20 kort på olika motiv. Hur vi bor, kort på Simon och mig, vänner, familjen, lekplats i närheten, kort när vi utövar fritidsintressen. Det var viktigt att allt inte var kliniskt rent i hemmet som vi svenskar gillar för då kan det uppfattas som stelt och att man inte vill att ett barn kommer och "stöka ner". Det var viktigt att det såg mysigt och kärleksfullt ut. De ni, få till det på bilder! Det blir nog lite fotografering i helgen!