I helgen satt Simon och jag och granskade utredningen om oss själva. Det känns mycket skumt att läsa om sig själv och ens liv från det man var barn fram tills nu. Men utredningen var bra skriven och i det stora hela känns det som handläggaren har fått en bra bild av oss som personer. Den bästa meningen i utredningen är denna: " ....De har levt åtskilda i cirka två månader när Simon var i Sydkorea i arbetet. De firade ettårig bröllopsmiddag via Skype med tända ljus." Ha ha. Det var så roligt att hon tog med det i utredningen det hade man inte räknat med!
Vi har också börjat skaffa intygen. Jag mailade RMC i torsdags om infertilitetsintyget men fick aldrig något svar. Jag ringde upp och kom fram efter tjugo minuters kö och de hade faktiskt fått mailet, synd att de inte kan bekräfta det på mail utan att man ska behöva ringa. Nu återstår det att se hur lång tid det tar innan intyget kommer.
Utdrag ur polisregistret är också ordnat. Lite komiskt är det att man ska betala 180 kr/person för att få hem ett blankt papper....
Personbevisen är också beställda och arbetsivarintygen ska också skrivas ut (men mitt kunde man tydligen inte få på engelska så det får man väl först översätta till engelska och sedan till kinesiska).
Det känns som det händer många saker nu! Det är verkligen spännande. Den 14/11 är det dags för vårt godkännande i nämnden! Ska bli så roligt att få ett beslut, ett intyg på att vi klarar av att bli adoptivföräldrar! Det har inte gått in ännu och det känns så avlägset eftersom man vet att det kommer ta år men ändå så spännande....
Håller verkligen tummarna för er den 14 nov! Så goa som ni är borde det absolut inte vara några frågetecken! Kram Marita
SvaraRaderaTack! Det borde inte vara det men man vill helst ha papper på det! Kram
Radera