Berättat på jobbet

Idag berättade jag på jobbet att Simon och jag ska adoptera. Det kändes skönt att alla vet nu och särskilt när man kommer på något som man vill diskutera öppet. De personer som står mig närmst på jobbet vet redan. Jag tänker ibland hur underbart det är att ha så många fina människor runt omkring mig. Större delen av dygnet spenderar man faktiskt på jobbet och det är verkligen viktigt att man trivs. Vi alla är öppna och vi kommer verkligen in i varandras liv. Vi delar både glädje och sorg på jobbet. Många av mina arbetskamrater har följt Simons och min kamp att få barn och det känns skönt att de kommer följa vår väntan tills vi har vårt barn i famnen. Så konstigt att skriva "vårt barn" det kommer verkligen att ske någon gång....

Till mina arbetskamrater (ni vet vilka ni är) stor kram till er!