Barnbesked

Lilypie Waiting to Adopt tickers

onsdag 29 maj 2013

Journal

RMC i Malmö har jag tyvärr inte så bra erfarenhet av. Nyfiken som man är så beställde jag kopia på min journal. Syftet var också att jag ska kunna svara på frågor från socialen när vi gjorde vad eftersom man lätt glömmer (eller förtränger?) Det är för övrigt roligt att en läkare måste godkänna att jag får ut mina journaler (!)

Det som är intressant är följande diagnoser:

2012-03-16 kvinnlig infertilitet, ospecificerad.

2012-04-02 kvinnlig infertilitet, oförklarad efter utredning. (varför står det kvinnlig infertilitet om det är en oförklarad diagnos?)

2012-11-06. Men vad hände nu? Nu är helt plötsligt diagnosen kvinnlig infertilitet i samband med endometrios!

2013-02-06. Nämen se där, det hade varit bra om man hade fått någon information? Men det kanske är därför man ska begära ut sina journalkopior....

tisdag 28 maj 2013

Money money money....

Det här med adoption är inte så billigt... Vi sitter nu och fundera på hur mycket pengar vi ska lägga undan till adoption. 
Kostnaderna varierar kraftigt beroende på vilket land man väljer. Men över 150,000 kr verkar det som man minst få räkna med. Pust, med min kommunlön så kommer man inte långt, tur att Simon tjänar mer så man kan börja spara!


Vi sitter också och fundera på vilken adoptionsorganisation vi ska välja. Vi har redan betalat in till Adoptionscentrum men vi har fått tips att det är bra att vara medlem i flera organisationer eftersom de inte har samma länder. Det är svåra beslut som man måste ta när man är helt ny i denna världen!


måndag 27 maj 2013

Informationssamtal

Nu har vi varit på informationssamtalet. Det var inte så mycket ny information utan jag har läst mig till det mesta innan. 

Vi fick 4 st företag som anordnade adoptionskurser i Skåne. De börjar först till hösten så nu är det bara att vänta. Det blir nog en intensiv kurs där man går två heldagar på 2 helger. 3.400 kr/ person kostar det! Man hoppas det är en bra kurs. 

Efter utbildningen är klar skickar man in diplom och en ansökan om medgivande. Utredningen tar ca 3 månader och sen tar de upp det i socialutskottet. Det kan ta upp till en månad eftersom de endast sammanträder i en gång varje månad. 

Efter mötet åkte vi ner till ribban och åt mackor från subway. Det var gott!

Är det riktat till mig?

Hittade detta i Metro idag. Har det något att göra med informationssamtalet idag?

söndag 26 maj 2013

God Tapas!

Igår var vi ute och åt god Tapas på Möllan. Restaurangen heter Just like mamas och har spanskt/ italienskt stuk på maten. Det var supergott och bra pris var det också! 

lördag 25 maj 2013

Handbok för socialtjänsten

För er som inte vet något om adoption så har jag läst mig till följande:

1. Det finns 5 stycken auktoriserade adoptionsorganisationer i Sverige. Det första man ska göra är att ställa sig i kö hos en eller flera organisationer. Kostar runt 2.000-3.000 kr/år per organisation att stå i kö.  När inbetalningen är gjord fr.o.m. det datumet räknas din kötid. (Detta görs givetvis bara när man är säker på att man vill adoptera)

2. Ta kontakt med din kommun (familjerättsbyrån) och boka in ett informationssamtal. (det är här vi är nu).

3. Gå på obligatorisk föräldrarutbildning.

4. Efter utbildningen är klar kan du lämna in en ansökan om medgivande (dvs utredningen kan börja!)

Igår hittade jag en handbok för socialtjänsten när det gäller adoption. Intresserad som man är har jag läst mycket ur den och höjer ögonbrynen en hel del gånger när jag inser att jag ska bli granskad in i sömmarna! Bara för att nämna någon sak så ska jag beskriva för socialtjänsten hur Simons och mitt samliv är, hur jag ställer mig om det visar sig att barnet är homosexuell? What? Ja, mycket ska man vara med om... 

Om ni är intresserade kan ni kolla på sidan 58 så ser ni vilka områden som socialtjänsten ska utreda för att vi ska få ett medgivande.

 Länken till handboken hittar ni längst ner i inlägget.

På måndag ska vi på vårt första informationssamtal hos familjerättsbyrån! Ska bli roligt att se vad de säger...                             http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/8583/2008-101-5_20081015_rev.pdf

Hur kommer man fram till beslutet adoption?

Jag har funderat många gånger på att skapa en blogg men har hejdat mig flera gånger eftersom man utelämnar sig privat. Jag har nu ändå valt detta eftersom det blir ett sätt för mig att "skriva av mig", för att komma ihåg hur processen var och för att i framtiden ge mina anteckningar till mitt barn. Jag kommer även skriva för mina nära och kära samt andra personer så de får information hur granskad man blir som person för att kunna överhuvudtaget kunna få adoptera.

Jag har letat runt information om adoption och som jag har förstått kommer detta ta TID. Man får nog ställa in sig på att först 2015, 2016 kommer vi bli föräldrar.

Hur kom vi då fram till att vi ville adoptera? Simon har aldrig haft några tveksamheten till adoption. Han tyckte att vi skulle adoptera redan när vi pratade om barn för han trodde han skulle svimma på förlossningen. Haha, jag tror han har rätt. Han kan knappt se eller prata om blod förens han blir yr och kallsvettig.

När vi hade försökt drygt ett år så sökte vi hjälp på RMC (reproduktions medicinskt centrum). Inget fel hittades men jag hade en cysta och blev opererad. Efter operationen ringde läkaren upp och sa att jag hade mycket lite endometrios som de hade tagit bort. Hon uppmanade mig att " googla" det om jag ville ha information om vad det var. Suck! I alla fall för att göra historien kort, vi gjorde en insemenation som misslyckades. I januari 2011 blev jag spontangravid som det heter. Men lyckan varande inte länge. I vecka 11 fick jag missfall (men det visade sig att det redan hade dött i vecka 5). Efter det försökte vi själva ett tag men valde sen igen att prova en insemenation, denna misslyckade även den. Nästa steg var ivf, med nässpray, sprutor, hormoner och fy vad dåligt jag mådde! Men den misslyckades.. Jag hade lovat mig själv aldrig mer men gjorde en till. Äggen överlevde inte efter äggplocket och det var då jag kände att nu är det nog! Jag måste tänka på mig själv igen! Inga mer sprutor, hormoner och nässpray! Det finns ett barn där ute som väntar på oss och det är då man inser att adoption är ett annat sätt att få barn!