Ny blogg

Här kan ni följa oss på vår resa till Leija: www.adoptera.blogspot.se

Kram Sara

Jaaaaaaa!

Idag ringde Barnens Vänner och frågade om vi kunde tänka oss att hämta Leija den 25/7!! Klart vi kan! Äntligen! 

Nu vill vi ha tips vad vi ska packa av er läsare, vad ska vi tänka på i Tapei, vad ska vi se, vilka saker är bra att ha på planet? Osv osv 

1:a morsdag

Idag firar jag min första morsdag för jag är faktiskt mamma fast det känns overkligt. Det känns som något fattas, jag ska bli väckt vid 5 på morgonen av någon som inte vill sova. En liten Leija som hoppar på mig och vill att jag ska vakna först då känner jag mig nog som en mamma. Läste en artikel idag om vad mammor önskar sig mest, det är sovmorgon. Nästa år kanske jag önskar mig det men just nu önskar jag att Leija är här. Men detta fina evighetstecknet fick jag idag av Leija.

Resultatet

Har glömt att visa resultatet från förra inlägget. Det är Simons och hans bröders gamla stol från 80-talet som har fått ny färg. Jag blev nöjd men det var jobbigt att slipa. Det tog många timmar...

Skingra tankarna...

I helgen tog jag tag i ett projekt. Det är bra för att skingra tankarna. Min stil är väl helt underbar när jag jobbar eller vad säger ni? Kan ni gissa vad jag håller på med?

Vaccination!

Idag bestämde jag mig för att ta tag i vaccinationen. Det är lika bra att börja redan nu att kolla efter vad som behövs så vi inte står där sedan och det blir panik.

Det jag behövde var twinrix (hepatit A och B) samt fylla på vaccinationsprogrammet som jag fick när jag var liten (difteri, stelkramp, kikhosta och polio). Tydligen ska detta göras var 20:e år framöver det var mer än jag visste om. Men det känns skönt att det är gjort nu. Jag fick en spruta i varje arm så har lite svårt att bära saker och lyfta armarna men det går nog över tills imorgon.

Idag har det varit vårväder här. Det har varit solsken hela dagen här, det är så underbart. Jag älskar våren när blommor börja komma upp, grönskan kommer på träden och dagarna blir längre. Det går inte annat än att bli glad trots väntan är i svår i vissa perioder. Vi har nästan exakt väntat i 3 månader nu sedan vi fick barnbeskedet. 3 omtumlande månader där humöret har gått upp och ner. Det är sant som vissa säger, denna väntan är den värsta. Vi vet om att Leija sitter på andra sidan jordklotet och väntar på oss men här är vi i Sverige och helt maktlösa att kunna påverka något. Vi hoppas att domarna jobbar på snabbt nu så hon kan komma hem till oss snart. Nu har ännu en dag gått vilket betyder en dag närmare för oss att hämta Leija.

35 år och inte barnlös längre...

Att fylla år de senaste åren har inte varit roligt. När jag var liten så var det självklart att jag skulle ha barn när jag var 30 år för då var man "gammal". Idag när jag fyller 35 år är jag inte barnlös längre men det är svårt att förstå. Dagens bästa present var detta. Det kom några tårar när Simon grattade mig idag på morgonen. 

Uppehållstillstånd

Det fortsätter med pappersarbetet. Idag har vi ansökt om uppehållstillstånd. 

Jag har börjat ta bilder till ett fotoalbum. Det är inte helt lätt att ta bilder. Vi är inte klara med barnrummet så det är svårt att ta bilder på det. Istället blir det leksaker. Vi tänkte skicka ner det lilla fåret som är med på en del bilder. Det är svårt att välja men här kommer lite exempel på kort jag har tagit idag. 

Jag älskar att bada så en liten bild på ankorna kommer få vara med!

Lite dupplo och lilla fåret?

Kanske fåret i en box?

Fåret som läser bok?

Flisan var mindre intresserad att vara med på bild med fåret....

Hon gör allt för att protestera... 

Tillslut gav hon upp....

Pyssel

Idag köpte jag en minnesbok till Leija. Lika bra att fylla i den så fort som möjligt eftersom det är lätt att glömma. 

Så här ser den ut: 

Den går att öppna:

Jag har börjat att skapa:

Barnbeskedet. Här tänkte Simon och jag skriva varsin del om hur det kändes: 

Sen ska jag framkalla lite bilder:

Sen ska jag fylla på med fler bilder som vi får tills vi ska hämta henne. Lite sysselsättning behövs i väntans tider! 

Så här ser vår dotter ut!

Barnens Vänner var på besök i förra veckan på Cathwel där Leija befinner sig just nu. Personalen hade sagt att de brukar kalla henne Betty för hon liknar Betty Boop. De tycker att hon har stort lockigt hår och stora ögon. Vår dotter ser ut så här, visst är hon söt?

 

Det som var roligt var att Barnens Vänner hade berättat att hon kommer heta Leija när hon kommer hit så personalen kommer from nu kalla henne det. Så fint det känns! Hon kommer på så sätt känna igen sitt namn när vi kommer och hämta henne. Nästa steg är att vi ska göra ett fotobok och skicka ner tillsammans med en nalle. Jag har samlat ihop en hel del tips på vad vi kan ta för foto men fler tips mottages gärna!

Boktips

Jag läste denna boken när jag åkte till Stockholm. Så igenkännande och jag borde haft den när vi gjorde IVF-försök. Tipsa gärna om boken till de par som står i vägvalet IVF, adoption eller leva ett liv utan barn.

Det var i sista sekunden!

Vi hade tur! Barnens Vänner fick allt igår och på måndag flyger de till Taiwan för att besöka Cathwel. De tog med sig våran akt och jag bad de hälsa till personalen att vi längtar efter vår flicka. (Så de förstår att de måste skynda på med pappersarbetet) Men det var det där att släppa kontrollen, nu har vi gjort vad vi har kunnat! 

Om de får hälsa på barnen så kommer de försöka ta lite kort på vår flicka. Vilken bonus att få fler kort! Vi hoppas det blir så! 

Nu är det dags att släppa kontrollen...

I dag fick vi alla papper från Tapei Mission. Jag åkte hem och kopierade allt och skyndade mig tillbaka och skickade in allt till Barnens Vänner. 

Nu har vi gjort allt vi kan och nu får vi släppa kontrollen och låta andra personer sköta resten. Det är lättare sagt än gjort.

Vilket namn?

Vi har haft svårt att välja namn till vår flicka. När vi fick reda på att hon fanns så var det så många andra känslor att det var svårt att hitta ett namn. Vi frågade runt i våra familjer och fick förslag på Klara, Anna, Lilly, Tuva li, Felicia de flesta var från mina syskonbarn. När Simon pratade med hans bror på chatten föreslog han ett namn som Simon tyckte påminde honom om starwars. Därför kom han på att hon skulle heta Princess Leia. Jag skrattade och sa att det får hon heta tills vi hittar på något namn till henne. Sen har vi börjat kalla henne Leia
och nu har vi smält namnet ett tag och bestämt att hon ska heta Leija. Det betyder även blomman från ovan, det tyckte jag var fint och passande. Hon är verkligen vår blomma från ovan. Men vi är inte överens om stavningen. Så läsare vad röstar ni på?

Leia eller Leija? Ni kan rösta till höger på sidan. 

Ibland har jag bara rätt.....

Under dessa alla år har vi längtat att få barn. Jag minns än idag den där dagen när jag låg och badade i badkaret hemma. Jag fick en känsla som gjorde att jag blev lugn. Jag skulle få barn i framtiden och det skulle bli en flicka. Tänk att jag hade rätt. Jag började leta igenom bloggen för att se om jag hade skrivit något om det. Här kommer inlägget från 2013: http://misshultgren.blogspot.se/2013/08/tankar.html

Stockholm

Nu är vi på väg hem från Stockholm och allt har gått enligt planerna.

Vi åkte upp så vi var i Stockholm vid 15-tiden och checkade in på hotellet.

De hade spa på hotellet så vi badade och tog det lugnt. Sen tog vi lite mosserande vin innan vi gick ut och åt på en restaurang. 

På natten hade både Simon och jag lite svårt att sova, antar att vi båda var lite nervösa att allt inte skulle gå enligt planerna. Jag roade mig att ta kort eftersom det snöade på natten.

På morgonen åkte vi till UD och var där drygt 15 min innan de öppnade. 

När det var vår tur sa hon i receptionen att de var ont om folk idag och de var tvungna att göra det senare under dagen. Vi förklarade att vi hade åkt från Malmö och att vi sedan skulle till Tapei Mission. Hon var förstående och gjorde därför alla papper iordning direkt. Den tog ca 5 min innan allt var klart.

Check- UD klart! Mot biblioteket och kopiera!

Många papper skulle kopieras...

En hel bibba blev det!

Check- Biblan klart! Mot Tapei Mission!

När vi kom dit där var det ingen i kö utan bara åka upp till 18:e våningen så lämnade vi in alla papper och betalade extra för att de skulle skynda på stämplingen. Så på onsdag skickar de allt! 

Check- Tapei Mission klart!

Nu tog vi oss till stationen och väntar på tåget hem. 

Allt gick enligt planerna! Två glada lättade personer! 

Som bonus fick vi 4 stycken nya bilder på vår flicka! 

Vad händer nu?

Samma dag som vi fick barnbesked fick vi skriva på ett papper efter har läst bakgrunden om henne. Här sitter Simon vid köksbordet och skriver på ett papper som kommer förändra våra liv för alltid:

Efter det scannade vi in det och skickade det via mail till Barnens Vänner. Dagen efter fick vi bilder på henne. Så

overkligt och det är svårt att ta in att hon är vårt barn. 

Sen var det dags att samla papper igen. Som tur var hade vi nyligen förnyat vårt medgivande så det som vi behövde skaffa var:

* Läkarintyg på ett speciellt papper där det både stod på engelska och kinesiska.

* Uppdaterad ekonomisk blankett.

* Nya arbetsgivarintyg.

* Medgivarutredning översatt till engelska.

* En blankett där vår handläggare skrev på att vi får fortsätta med adoptionen.

* Nya utdrag från belastningsregistret. 

Nu är allt insamlat, det som tog längst tid var utdraget från belastningsregistret. Det tog över 14 dagar att få det även fast vi betalade extra för att få det med expressbrev. 

Sen bokade vi tid i måndags med vår handläggare för att fortsätta med adoptionen. Det enda frågan som vi fick var om vi var gravida. När vi sa nej skrev hon på pappret sen var det klart. Vi fick information med oss hem vad som kan vara bra att tänka på när barnet kommer hem. Tex folkbokföring, anmäla till försäkringskassan osv. 

Vi fick även kontraktet från barnhemmet Cathwel i förra veckan som vi har skrivit på. 

Nästa steg var Notarius Publicus. Vi fick tips från Barnens Vänner att åka upp till Stockholm efter vi har varit på Notarius Publicus för att stämpla allt på UD och sen gå till Tapei Mission och få stämplar där. Så fint med en helg i Stockholm tänkte vi och planerade att åka nu på fredag men då stötte vi på problem. 

Notarius Publicus sa att det skulle ta en vecka innan allt var klart. Nej, nu går planen i kras tänkte jag. Då började jag förklara att vår dotter sitter på barnhemmet och väntar på oss och varje dag gör skillnad. Hon lovade att göra så gott hon kunde och efter 2 dagar var allt klart! Så härligt med förstående människor! 

För säkerhetsskull ringde jag UD för att kolla öppettiderna men då visade det sig att de har bara öppet måndag till torsdag så då gick det inte i alla fall. Men vi åker upp på söndag istället och fixar allt på måndag. 

Idag ringde jag Tapei Mission men då har de en handläggningstid på 4 dagar men om vi betalar extra kan vi få det efter 2 dagar. Sen när alla stämplar är klara så ska vi kopiera allt och skicka allt till Barnens Vänner som skickar det vidare till Cathwel och de i sin tur skickar det till domstolen. Enligt Barnens Vänner ska vi räkna med att vara med på domstolsförhandlingen och sen får vi åka hem alternativt stanna kvar i ett par veckor och vänta till allt är klart innan vi får åka hem. Vi kommer få träffa henne under tiden så vi kommer nog stanna kvar där under tiden. Det kommer dröja runt 6 månader from papperna är i domstolen så hoppas allt går smidigt nu.

En rolig sak är att Barnens Vänner ska ner till Cathwel nu så de lovade ta kort på henne och skicka till oss!

Det kommer bli ett långt halvår.....

För drygt 1 år sedan....

Satt Mamma och stickade utan min vetskap. Nu fick jag den, hon hade nog också en känsla att det skulle bli en liten flicka....

Tack!

Tack alla fina människor som har väntat och längtat med oss. Det är övervälvande att så många har följt min blogg under dessa år. 

Simon fick samtalet 10.10 från Barnens Vänner att en liten flicka väntar på oss. Han ringde mig på jobbet och sa att "Sara, de har valt ut oss". Nä, har de? sa jag lite chockad. Vad blev det sa jag? Det blev en flicka sa Simon. En flicka? Jag som har ställt in mig på en pojke men innerst inne hoppats på en flicka, varför vet jag inte. Det spelar mindre roll egentligen. Men nu kom samtalet att det finns en flicka som väntar på oss. Underbart och chockartat på samma gång. Sen fick jag ringa mina föräldrar och syskon samtidigt som jag jobbade. Det blev inte så mycket jobb den dagen...

Simon och jag skickade sms:

Resten av dagen var som en dimma. Jag köpte mitt första minne samma dag. Det blev en liten flicka till mitt armband.

Grattis Evelina!

Du gissade nästan rätt!

Evelina Hoff15 december 2015 22:19

Den 12:e februari får ni besked om att er lilla flicka på 15 månader väntar på er.❤️

_____________________________________________________________________

Den 19 januari 2016 fick vi reda på att vi har blivit föräldrar till en liten flicka. Nu samlar vi intyg igen och jag skriver mer när chocken har lagt sig!

Plötsligt händer det!

Skål!