Jag måste tipsa om en dokumentär som har gått i tre delar. Den heter Vårt uppdrag- adoption. Det är en dokumentär om socialsekreterare som försöker hitta föräldrar åt barn som omhändertas. Återigen blir jag påmind om hur många känslor det finns när det gäller adoption. Det är frustration, sorg, glädje, nervositet ja hela registret! De har lagt upp det bra för första delen handlar om omhändertagande av barnen, andra delen handlar om att hitta adoptivföräldrar och tredje delen handlar om flytten till adoptivföräldrarna.
Kolla gärna Vårt uppdrag adoption
Det är inte helt onaturligt att tänka på hur det egentligen fungerar i Sverige. Alla de barn som omhändertas i Sverige, vad händer med dem? Hur många barn finns det där ute som vill ha föräldrar och hur många föräldrar finns det där ute som vill ha barn? I Englad verkar de ha svårt att hitta adoptivföräldrar till barnen, är det samma i Sverige eller är vi fortfarande av den åsikten att det biologiska är det bästa för barnet?
De tog även upp en aspekt som jag anser är tabulagd. Hur kommer det vara när man ser sitt barn första gången? Kommer man älska barnet ovillkorlöst från första stund? Och om man inte gör det ska man då få dåligt samvete? Kärleken kanske måste få långsamt växa framåt. Tresamhet som nyligen blivit tre har vågat stå upp från normen och berättat hur det egentligen kan vara när man är nybliven adoptivförälder! Superstrongt gjort! Tresamhet
Hej, ja jag har också sett dokumentären nu och den var jättebra! Jag blir väldigt nyfiken på hur arbetet ser ut med inhemska adoptioner i Sverige. Om det liknar det engelska systemet? Kul att se på ämnet adoption i en sån här serie
SvaraRadera