Begravning för mormor

Idag begravdes mormor. Det har varit en härlig vårdag och solen har skinit hela dagen. Jag har sett många fjärilar idag och jag inbillar mig att det är mormor som har visat tecken på att hon har det bra var hon nu är. Begravningen var så fin och det gick åt en hel del paket med näsdukar. Det känns skönt nu men saknaden kommer bli stor. Jag har redan tänkt tanken "det ska jag ringa och berätta för mormor"....men sen kommer jag på mig själv att det finns ingen mormor att ringa längre, så konstigt och tomt det är. Fina snälla mormor jag hoppas verkligen du har det bra var du än är. Kramar Sara

Allt hos NP

Nu är allt hos NP. Det kommer dröja drygt 1 veckas tid innan allt är sammanbundet och klart. Det går framåt sakta men säkert!

Dikt till Mormor

Nu har jag skänkt pengar från mig och mina syskon till cancerfonden. Jag gjorde en dikt där jag tog några meningar från en färdig dikt och vissa meningar kom jag på själv. Så här blev det:

Vår barndom är präglad av dig lilla mormor!

Tack mormor för att du alltid har funnits i våra liv,
du har sett oss alla ta våra första kliv.
I Råbäcksmåla fick vi gömma sockerbit och spela kort,
och du alltid kroppkakor till oss gjort.
Saknade av dig kommer bli stor,
men vi hoppas alla att du nu fått ro.

Mormor på vårt bröllop 2008.

Tid bokad till NP

Nu är alla papper som ska översättas klara. Första stämpeln blir på måndag den 24/3. Enligt Simon måste vi båda vara med och tiden blev vid 13.00 så det blir nog en mysig lunch på stan innan stämpeln ska sättas!

Nu är allt översatt till engelska

Nu har alla papper blivit översatta till engelska som behövs. Vi har skickat de vidare till barnens vänner som håller på att översätta de till kinesiska. När vi får de tillbaka ska de stämplas på NP (notarius publicus). 

Vila i frid Mormor!

Inatt har Mormor äntligen fått frid! Idag flaggar vi för henne.

Vakar över mormor

Nu sitter jag och vakar över mormor. Vi i familjen har turats om att vaka sen i onsdags. Jag var lite osäker på om jag skulle åka och hälsa på henne men är glad att jag gjorde det. Det jag tycker är jobbigt är att hon inte får dricka eller rättare sagt hon kan inte dricka eftersom hon inte kan svälja. Hon blir så torr i munnen och om läpparna. Vi smöjer hennes läppar och fuktar hennes mun och försöker göra det bästa för henne men jag känner mig så maktlös. Hon har så ont och säger själv " Sara snälla hjälp mig" och tittar med bedjande ögon på mig. Hon har uttryckt flera gånger att hon vill dö och var arg igår på sköterskorna och sa att hon minsann hade bett de om att få dö redan igår. Det är min mormor i ett nötskal. Bestämd och envis till tusen!

Jag förstår inte hur stark kroppen är, varje andetag hon tar är en kraftansträngning men ändå slutar hon inte att andas. Jag vill bara att hon ska få frid och inte ha någon smärta längre. Varför kan man inte själv få bestämma om man vill dö år 2014? Någon som kan förklara det för mig? Särskilt när man vet att det inte finns någon utväg.....

Cancer är ingen rolig sjukdom, jag kommer skänka pengar så man kan forska fram en lösning på sjukdomen.

Lilla mormor få frid snart, tyvärr kommer du aldrig få se mitt barn men jag hoppas du ser mig och mitt barn från en annan plats.......