Dan före dopparedan....

Spenderas på bussen på väg till jobbet. 10 grader varmt och ösregn. Var är snön? 

12 februari

Det verkar som vårt barnbesked kommer 12 februari om jag tror på er som läser bloggen. Det är 3 (!) stycken som har gissat på det och en har gissat i mitten av februari! Det verkar även bli en pojke på ca två år. Det kanske bli tre vinster jag får dela ut i februari! Jag längtar tills dess! 

Månadens sak

Denna månaden blev det en hel del böcker. De ska vara bra böcker för just adopterade. Vi får se om det stämmer. 

Denna boken har jag redan läst. Den var superbra. Den handlar om barn på en förskola som ska berätta om sin familj och visa ett fotoalbum. Barnen börjar fråga varför Tekla inte ser ut som sina föräldrar. Tekla blir ledsen över barnens frågor men så kommer hennes mamma och pappa till förskolan. Barnen frågar varför Tekla inte har riktiga föräldrar. Teklas föräldrar frågar barnen vad en riktig förälder gör. Sen ger de en massa exempel på vad en förälder gör och Teklas föräldar berättar att de gör samma saker som barnens föräldar. Barnen inser att Teklas föräldrar är hennes riktiga föräldrar trots att Tekla inte har legat i hennes mamma mage och att de har olika utseende. 

Det känns som en mycket pedagogisk bok som kan användas och läsas högt i på en förskola. 

Den andra boken har jag inte hunnit läsa än mer än att skumma igenom den. Det verkar vara en bra bok för tjejen som är med i boken, hör och häpna, använder kalsonger! Underbart med böcker som inte är så könsstereotypa.

Följande böcker är mer för större barn och har stor text. Jag har inte hunnit läsa de än. 

Det kanske är någon av er läsare som har erfarenheter av böckerna? 

Gissa barnbesked

Kära bloggläsare jag gör som Lina och slänger ut frågan; när får vi barnbesked? Kan ni gissa?

Jag skulle vilja veta när vi får barnbesked och hur gammalt barnet är samt om det är en pojke eller flicka. Vad tror ni? Den som gissar rätt kommer få ett pris. Finns det någon av er läsare som är synsk?

Medgivande 2 godkänt

Nu har vi fått information att vi har fått godkänt för vårt medgivande igen. Det kändes inte så förvånande utan det känns mer som en formell sak att göra. Det blev lite snabba ryck igen eftersom nämnden egentligen skulle tagit upp vårt ärende i november men de tog inte upp det förens december. Det var samma sak förra gången och nu tyckte vi ändå att vi var ute i god tid. Nu fick vi maila vår översättare snabbt för vårt medgivande går ut på fredag. Som tur är kunde han översätta det till imorgon eftersom det bara är på en sida. Så sen ska allt lämnas in till Barnens Vänner igen. Pust nu var denna omgången klar nu hoppas vi att det är den sista innan vi får vårt första barn!

Igår var det en sån där dålig dag....

Igår var ingen rolig dag, längtan gjorde sig påmind att det gjorde ont i hjärtat. Ovissheten, den fruktansvärda känslan att inte kunna göra något. INGENTING, mer än att vänta och vänta och vänta och så trillar en tår ner för min kind. Finns du där ute och väntar på oss? Hoppas det....

Julen är här!

I helgen gjorde jag ett pepparkakshus. Det tog tid och det var inte helt enkelt fast jag hade mallar. Men jag blev nöjd! 

Sen har vi gjort en liten julkalender till varandra och det var inte helt fel att komma hem och hitta detta på kylskåpsdörren! 

Ha ha märks det att vi har barnlängtan??

Sen måste jag visa en bild på Jakobs, Simons och Neils spel. Det är Jakob som har kommit på spelreglerna. Det säljs nu på playoteket i Malmö. Det kostar bara 300 kr och hela vinsten går till Läkare utan gränser! Det är ett högaktuellt spel eftersom det handlar om flyktingar och ger en föreställning om hur det är att fly. Här är Simon med spelet.

Det har sysselsatt oss efter jobbet eftersom det är gjort från grunden. Vi har delat upp pengar, markörer, gjort innehållet i kartongerna, vikt papper, tryckt ur kort, klistrat på framsidor, baksidor osv. Som tur är har vi varit 4 stycken som har jobbat med detta. Jag har inte haft så mycket tid att tänka på barnlösheten lika intensivt som tidigare. Det känns skönt att släppa det någon gång även fast det är med oss hela tiden. Mobilen är fortfarande lika viktig och när jag julpyssla är det alltid en person som fattas.....